Kinaelin

Tisdag, dagen att åka tillbaka till skolan Huili och genomföra tester för att se vilken nivå barnen ligger på i matte, engelska samt logiskt tänkande. (och om de alls kommer in lät ledningen påskina) Vid 13 skulle proven börja och vi var ombedda att komma i god tid. Därför bad vi vår chaufför att hämta oss 12.10 då vi vet att han alltid är minst tio minuter tidig, och vid 12.04 satte vi oss i bilen i vårt garage och cirkusen startade.

Tycker att texten i bilfönstret beskriver dagens tur bra.

När vi närmade oss grindarna vid utpassagen ville de inte öppna sig, och vår chaufför körde fram och tillbaka några gånger, min hjälp ville han inte ha trots att jag såklart erbjöd mig att gå ut, för det är ju sådan jag är. Li, vår chaufför backade ner och siktade på den andra utgången ur garaget, men den var inte lätt att finna. Vi snirklade runt, han frågade en annan förare något jag såklart inte förstod och vi fortsatte garagecirkulationen.

Tiden gick, vi gladdes åt att vi tagit god tid på oss, men den känslan förbyttes när chauffören efter en återvändsgränd backade. Då både hördes och kändes en smäll, eftersom att en bil kommit körande bakifrån och vi krockade. Inte fort, och farligt och jag vet inte om det blev några skador på bilarna, men förarna förde någon sorts diskussion på kinesiska medan vi tittade på klockan. Det verkade ha gått bra med lack och bucklor, så vi fortsatte efter några minuter att snurra runt.

Svetten bröt fram när jag återigen tittade på klockan, och genom översättningsappen frågade om vi inte skulle gå ut och ta en taxi istället. Det tyckte inte vår förare, och efter min guidning hittade vi tillslut ut, 27 minuter efter att vi stängt bildörren första gången.

Vi ruschade på motorvägen söderut och anlände utanför skolan 12.59, i god tid…

Barnen kämpade i tre timmar med prov och intervjuer innan vi provade skoluniformer för att få storleken rätt. Själva beställningen får vi dock vänta med till efter torsdag då vi får besked om placering eller ej.

Kvällen ägnades åt matlagning, spindelmannen-moves och en kvällspromenad i mörkret. Johan och jag såg under promenaden en liten belyst parkväg försvinna in bland buskagen under motorvägen. Som tur var vågade vi följa den och hittade en vacker damm omgiven av parkvägar, lyktor, sittplatser och ett torg där Partiets historia med mera gick att läsa på “serietidningsskyltar”. Hit får vi återkomma i dagsljus för en kommunistisk historielektion.