Kinaelin

Orienteringsnörderi, bilder och reflektioner för den som är intresserad.. 🙂

Johan tog en semesterdag under fredagen så att han, jag och Ingrid kunde åka till Gaochun utanför Nanjing under helgen, en bilresa på 3 timmar. Det vankades mästerskap för vår delstat eller provins. “2024 Jiangsu Province Orienteering Championships”

Upplägget för tävlingen var likadant som i våras utanför Suzhou, stafett i lag om 3 på lördag förmiddag, individuell sprint på eftermiddagen och medeldistans under söndagsförmiddagen, denna gång på en annan plats än lördagens tävlingar.

Vi fick nya lagmedlemmar mot sist, även om vissa personer kändes igen.

Johans lag i M40 fastnade inte på bild tyvärr, men han var absolut lagets snabbaste och starkaste kraft. De räknar ju ålder lite knasigt här, så jag har tydligen hört till 40 sedan i februari i år, då jag kände mig som 38..

Ingrid och jag som hade förstasträckan med start 9.00 skulle in i fållan ungefär kvart över åtta. Svårt att värma upp på en liten plats där vi stod vid kartan och väntade på starten. Men det var ju tur att jag gått in, för vid 8.43 startade de helt plötsligt och vi fick springa iväg.

Gick bra, det visade sig att jag varit snabbast och växlade ut först till min andrasträcka. Mina lagkamrater höll undan för de andra och vi stod som segrare 🙂

Det var inte så väldigt kluriga vägval på kartan, broar fanns, och på ett ställe tydligen en spång över det smalare vattendraget. Kompassen hade jag inte så mycket nytta av.

Ingrid skötte sig också bra och lämnade över som 4a, hennes ena lagkamrat sprang ännu snabbare och de slutade på en tredjeplats. Johan fick en väldigt sen start och jobbade sig förbi väldigt många män under sin sträcka. Han hade tredjesträckans näst snabbaste tid, men de andras försprång tog han inte ikapp.

Lunchen spenderade vi med tre andra familjer på restaurang i stan innan vi åkte tillbaka igen till arenan för nästa tävling, sprint.

För sprinten skulle vi likt Suzhoutävlingen ställa upp oss i olika grupper med en representant från varje tävlingsklass. På led vandra bort mot starten och en gång i minuten skickades 18 personer iväg.

De flesta hade samma startsväng runt broarna till vänster och sedan tillbaka till den högra parken. Vissa kontroller återanvändes här från morgonens, men det var inget jag tänkte på i stundens hetta.

En bra utveckling från vårens tävlingar var att de hade lösa definitioner som i Sverige. Tyvärr tog de slut för W40 på medeldistansen, så jag började med att riva loss från kartan, det tog ju lite tid, men jag tror ändå att jag fick den tillbaka under loppet.

Kvällen avslutades med en klubbmiddag på restaurang. En väldigt fin lokal och mycket mat som kom in på faten, återkommer till maten i ett senare inlägg.

Under middagen var jag ombedd att prata lite om hur vi har klubbverksamheten i Sverige. Jag pratade först lite allmänt om rörelse och träning, att vi anser att pulshöjande aktiviteter är bra för både fysisk och psykisk hälsa, och även skolresultaten. Sun Yi, vår klubbledare informerade mig i förväg om dilemmat som uppstått om de kinesiska barnens tid där de inte hinner träna för att de har så mycket skolarbete och föräldrarna vill prioritera det.

Med mina och klubbens bilder från Sverige visade jag upp hur vi jobbar i vårt land med orientering. Tror att det gick bra, och att föräldrarna med tolkens hjälp fick till sig mitt huvudbudskap, byt ut lite läxplugg mot ett träningspass.

Söndagen startade med tidig frukost, utcheckning och busstransfer till ett berg med en avgiftsbelagd park. Här vankades det medeldistans. Återigen placerade i grupper skulle vi gå in när våra startnummer ropades upp i den skräniga megafonen. Vi lyssnade efter 15, 16 och 23 och ca 40 minuter innan Johans startgrupp frågade vi vilka nummer som just nu ropades upp, 21-25 var svaret så det vara bara att kuta in alla tre och hitta våra startgrupper och vänta i led i ca 50 min. Orimligt god tid som minskade möjligheterna för uppvärmning.

Här var då alltså min lösa definition slut och jag valde att inte stoppa kartan i en plastficka för att kunna riva efter start. Det resulterade i en ganska sliten karta på mitten där jag i trötthet och stress misstog 9an för 10an och således hoppade över kontroll nummer 60 –> diskning såklart. Surt när det inte var en svår kontroll, med den plockad hade jag kommit 2a. Surt, men nu hoppas vi att jag inte gör om det misstaget. Denna gång var jag i alla fall noga med att SI-brickan brummade på varje kontroll.

Terrängen var intressant. Här och var låg det bambupinnar som var för veka för att med säkerhet kunna trampa på, men de var för långa och fasta för att det skulle kunna gå att sparka undan dem.

Skogen var även vid de ljusgröna fälten välsignad med taggiga rosbuskar som inte bara gjorde ont och skapade rivsår utan även hakade fast så pass mycket i kläderna att man fastnade. Ännu en aspekt att ha i beaktande i skogen när du försöker plöja dig fram och välja vägar.

Mellan min kontroll 16 och 17 ser det ju ut som om du kan ta dig runt odlingen söder om vägen för att slippa lite ljusgrönt, men det gick inte. Flera staket än de på kartan utmärkta spärrade av min väg och jag fastnade i återvändsgränder.

På målrakan stod en fotograf och dokumenterade, 13 bilder hann han ta på mig när jag stannade för att dubbelkolla blippen på kontroll 100 efter att jag inte känt vibration och hört pipet.

Johan och Ingrid fastnade också på en varsin bildserie när de for förbi mot mål.

Ingrid knep placering 9 av 58 och Johan precis under mittenstrecket efter en totalbom på den svårframkomliga sträckan mellan kontroll 6 och 7 som vi hade gemensamt.

Tycker ändå att det var väldigt bra insatser av oss alla tre med tanke på hr många träningar vi deltagit i under det senaste året.

Stafettvinnarna belönades med medaljer och en pokal till laget. Jag fick ta hand om W40pokalen och har gemensam vårdnad med Ingrid som inte fick del av sitt lags bronspokal.

Härlig helg, det är så otroligt kul, ser fram emot nästa chans till orientering.

Olof då kanske någon undrar, han stannade hemma i Nantong för att träna med sitt fotbollsakademilag som han just kommit med i. Det är inte läge att skippa träningarna där, utan han sov och åt hos sin kompis Milo (från Stallarholmen) som också är med i laget.