Kinaelin

Ja den otroligt gulliga valpen Bosse är kvar och vi söker vidare efter ett permanent hem.

Olof fick mysa med Bosse i fredags och lördags när han var hemma sjuk. Hunden började på sitt valpaktiga sätt att nafsa och busa och fara runt. Men efter ett tag kom han till ro med Olof. Sov lugnt hela natten under Olofs skrivbord på julgardinen som blivit Bosses egna när han är här på besök.

Igår tog jag och Sara honom till veterinären för den allra sista dosen vaccin och tänkte passa på att undersöka kastreringsmöjligheten. Veterinär 1 sade att vi skulle vänta till januari medan veterinär 2 tyckte att vi kunde lämna honom på en gång för prover, undersökning, nedsövning och kastrering. Eftersom att han just blivit vaccinerad hos veterinär 1 fick vi däremot vänta i två veckor. Annars är det alltså väldigt enkelt att impulskastrera en hund här till kostnaden 1200 SEK.

Kineserna anser inte att den här filuren är så söt. De vill hellre ha en fluffig, lurvig ljus hund.

Ingrid checkade in i boardinghuset på söndag vid 17. Sex nätter fick hon där och trivdes som fisken i vattnet.

Det enda hon pratat om under telefonsamtalen hem samt efter hemkomst är att få flytta in och bo på skolan.

Vi räknar på det, kostnaden är ju ganska stor, och vi skulle ju sakna henne under veckorna. Men det vore ju en spännande erfarenhet också såklart.

Sista dagen på hennes boarding avslutades med Wellington games. Femteklassare från fyra andra skolor placerade i 3 andra städer kom åkande för en heldag med sport.

Alla elever blandades och delades upp i 24 grupper, hälften röda och hälften blå, de skulle mötas i sex olika grenar och tävla i en grupp med helt nya kompisar.

Sporterna fotboll, volleyboll och tag rugby kände vi igen, men benchball, frisbee och innebandy på konstgräs under täcknamnet “hockey” var nya för oss.

I en ny grupp 11-åringar med olika viljor kan det vara svårt att samsas och sköta byten på ett schysst sätt. I och med att det inte är min skola eller mina elever ska jag ju inte lägga mig i.

Men det var väldigt svårt när några barn drabbas av att några andra inte ser sina lagkompisar, är själviska och otrevliga.

Så efter samråd med lärare hjälpte jag till med byten, peppade laget att se varandra och plockade ut eleven som slog en medspelare och sparkade en annan. Att prata med honom var däremot inte så lätt och jag försökte ta in en kinesisk lärare som också misslyckades med uppdraget.

Dagen slutade med vinst för det röda laget i totalen. Alla barn fick dock medalj, silver till hälften av eleverna och guld till andra halvan.

Stora pokaler blev det också. Med svenska miljömedvetna ögon är det lite svårt att glädjas fullt ut åt alla presenter de får. Jag tänker på alla resurser som måste till och det skaver lite ändå. Barnen var i alla fall nöjda och Ingrids guldmedalj hänger bland de andra här hemma.

Avslutningsvis kommer en bild på min pizza för 1-2 personer. Det måste vara väldigt små personer.