Kinaelin

I fredags hade skolan en schemabrytande idrottsdag, och jisses vilket arrangemang. Full aktivitet från åtta till halv fyra, på vårens hittills varmaste dag.

Alla som går på skolan har fått ett elevhem tilldelat, med en färg och ett djur. Sorteringshatten fick vi däremot inte se skymten av, så vi är osäkra på om barnen är modiga eller pålitliga.

Xian – blått – delfin

De – rött – grip

Hui – grönt – drake

Li – gult – tiger

Syskon och undervisande föräldrar tillhör samma elevhem, och tanken är att det ska vara ganska jämnt fördelat i respektive klass. Ingrid och Olof har blivit placerade i Li house, så taggade till tänderna gick vi till bussen på fredagsmorgonen klädda i gult.

Hela förmiddagen kämpade skolans elever på olika stationer i respektive elevhem mot sina klasskompisar i de andra elevhemmen.

De sprang och hoppade, bar på bollar och kastade kula med mera.

Eftersom att det var 30 grader i luften var vätskestationerna och skuggplatserna välbesökta. Vi föräldrar fick en massa foton i klassens chattappar, otroligt hur lärarna hann med att dokumentera till oss.

Vi föräldrar anslöt efter lunch och ombads att följa med runt till stationerna, heja på, men inte lägga oss i och störa barnen i sina aktiviteter. Lite intressant ändå att det ska behöva sägas.

Olof hejar med (James och)Shannon, hans bästa vän och Ingrid samarbetar på skidorna med Julian, hans lillebror. Att se dem alla fyra hoppandes i en stor gruppkram efter att Julian och Ingrid vunnit sin dragkamp var ändå ljuvligt, tills jag började oroa mig för Shannons ben..

Mot slutet av dagen när stationerna var avklarade samlades alla eleverna i sina elevhem för en dragkamp. Några starka elever valdes ut bland år 1-5, och sedan från klass 6-10. Ingrid och Olof fick båda kämpa och dra för sina grupper. Vilket liv det var, alla hejade på för fullt kring sina vänner, vänner, lärare och föräldrar.

Avslutningsvis fick 4 lärare, de snabbaste 2 flickorna och de snabbaste 2 pojkarna i varje elevhem göra upp om de sista poängen i en stafett löparbanan runt. Olofs mentor, tillika Shannons pappa Scott fick som födelsedagsbarn ställa upp och springa förstasträckan. De missade dock att justera för innervarv och yttervarv för förstasträckan, så tyvärr drog han nitlotten och hade det rätt tufft på 110 meter när de andra tog 100.

ca 1500 poäng senare delades bucklan ut till det blå huset och alla fick såklart applåder för sina strålande insatser. När Simon kungjorde att alla som ville fick ta av sig skorna och svalka sig i rugbyplanens konstbevattning behövde han inte upprepa sig utan det blev massdusch utan dess like.

Efter en hemresa i nybytta men ändå småfuktiga kläder var det skönt med en glass och svalkande fredagsdryck på balkongen.

Träningsvärken kom under helgen och det var två fortfarande ganska möra barn som gick till skolan på måndagsmorgonen.