En högst ovetenskaplig studie som bara utgår ifrån mina observationer och upplevelser. Bilderna har inte alltid så mycket med texten att göra, och jag har mest fotat vår familj och inte okända kineser.
- De vill väldigt gärna hjälpa till
Om du är vilse eller har fastnat i en app för att betala något eller ladda din Ebike eller så går det bra att fråga närmsta kines om hjälp. “Qing bang Wo” I de flesta fall kommer du få hjälp ganska snart med ett leende, framförallt om du försöker dig på att prata lite kinesiska.
- De är nyfikna.
När du befinner dig på gatan, i en park eller i en affär är det väldigt förekommande att det kommer fram någon som vill fråga vart du är ifrån eller ta en bild på dig eller dina barn. Ju blondare barn, desto mer vanligt.
- De är utseendefixerade.
Både Olof, Ingrid (och jag) får höra att vi är “Piao Liang”, vackra. Jag har också hört att jag har tur som har fått en son och en dotter och att jag är lycklig eftersom att Ingrid är så smal (!)
- De fotar gärna
Det anses inte alls ofint att fota någon som inte bett om det, utan om jag fotar ditt barn blir du glad och stolt eftersom att det är en komplimang att jag tycker ditt barn är fint. Vi har upplevt detta många många gånger och min lärare i Kinesiska har förklarat fenomenet.
- De är inte så privata på toaletten
Det finns ju offentliga toaletter nästan överallt, i Peking var det en toalett jag var inne på med 5 hål i golvet. Inga dörrar, och mellan de fem hålen fanns det bara tre väggar ca 1 meter höga. Detta var alltså inte privat på något sätt. Jag backade ut och gick 100 meter till nästa istället..
- De har en annan syn på hygien
Det är väldigt vanligt att de går rakt ut från toaletten utan att tvätta händerna. Tvål finns oftast, varmvatten finns sällan, torkmöjligheter finns ännu mer sällan. Men det går att tvätta händerna, det är bara inte så många kineser som gör det. Det är däremot inte ovanligt att de harklar sig, spottar, hostar eller petar sig i näsan på tunnelbanan eller i folksamlingar. Inte direkt som vi är vana vid.
- De är tyvärr inte så bra på engelska.
Det är oftast ganska svårt att kommunicera med de flesta här eftersom att det är få som kan engelska. Olof satt bredvid en 20+årig läkarstudent på tåget som kunde ungefär lika mycket engelska som Ingrid kunde när hon gick i årskurs 2. Deras samtal var intressant, späckat med väldigt mycket fniss från tjejens sida när hon inte hittade orden. Hon var i alla fall väldigt gullig och hjälpte Olof med sin läxa i kinesiska.
- Att säga sin åsikt
Första maj, Labour day närmar sig. Jag pratade med min kulturella coach om detta och att vi i Sverige demonstrerar för att visa våra åsikter. Den spontana reaktionen var “varför?” det är ju bara slöseri med tid. Kineserna pratar inte så mycket om vad de tycker helt enkelt. De ägnar lovet vid labour day åt att vara ute i naturen. Gärna resa till en annan stad eftersom att det är lov i 5 dagar. (onsdag till söndag)
- De är lite barnsliga
De kan vara väldigt rika och köpa fina dyra bilar, för att sedan klistra på en stor Hello Kitty dekal, eller Pikachu, eller Barbie, eller någon tecknd figur. Eller varför inte välja en skrikrosa eller galet orange Tesla så att du syns ordentligt.
- De är vidskepliga
De köper saker i jämna antal. 3 eller 5 äpplen är konsligt och något de undviker. Det verkar också vara viktigt att undvika saker som ska ge otur, sjukdom eller fattigdom. klipp dug inte på nyår och gå inte ut med soporna. Ofta kan detta bero på att det låter likt något otursbringande. 4 (sì 四) låter som död (sǐ 死) och de skåpen eller rummen är därför ibland borttagna
- De gillar att det är tyst
Vi har typ bara bra erfarenheter av de flesta vi mött, men det är flera svenskar som blivit ombedda att vara tystare, gå med tofflor inomhus för att inte störa. Det är lite svårt för barnfamiljer som är vana att bo i radhus eller villa.
Detta var en liten erfarenhetsbaserad spaning, utan minsta syfte att vara objektiv och saklig. Kanske håller du med, kanske inte. Men det viktigaste är att de flesta varit toppen att ha och göra med.
Kinaelin 
Leave a comment