Kinaelin

Men vi är glada ändå att de upptäckte detta innan inflytt, och bor nu på 11e våningen i grannhuset ca en vecka..?

Här är livet digitalt. In i området kommer vi med ansiktsigenkänning. Porten till huset får vi upp på samma sätt, alternativt med ett “bankkort” vi fått in dörren skulle råka vara stängd. Det är den oftast inte, så trapphuset är väldigt kallt.

Hissen leder från garaget i källarplanet via entrén och direkt till vår lilla hisshall där vi kan förvara skor, leksaker, vissa jackor etc om vi vill. Vår ytterdörr låser vi upp med fingeravtryck, eller om fingrarna är för torra, som mina, funkar en kod istället.

Parkutflykt

Den första helgen tog vi en promenad i parken där penséerna redan är planterade och gräset är lite grönt. Allt är välorganiserat, snyggt skött med staket och skyltar. Frågan är bara vilka alla djuren i staketet är. Jag fastnade på den längst ner till vänster..

De fotbollstörstande barnen fick sin chans till lite bollspel när vi passerade en familj, och jag fick träna min stapliga kinesiska med föräldrarna.

Den kinesiskan tränade jag också när jag besökte vår egentliga lägenhet för att se om det fanns några galgar. Grannkvinnan på någon våning ovanför stod i hissen när jag klev in och verkade fråga på kinesiska om jag bodde där. Jag log och nickade lätt och försökte artigt att säga att jag inte talar kinesiska. Fick en konstig nick tillbaka, och tänkte att jag kanske hade ett litet dåligt uttal.

När jag kom hem provade jag översättningsappen för att undersöka om det var begripligt och frasen jag uttalat var tydligen “I don’t like you”. Aningen pinsamt och en helt förståelig reaktion från hennes sida, grubblar på hur jag ska kunna ordna upp det på ett bra sätt..

Tränar vidare på uttalet här, vi hörs.